Jag älskar verkligen mitt nya arbete med alla dessa härliga barn men idag brände tårarna i ögonen! Även om de där små liven kan vara alldelens ljuvligt underbara kan de också verkligen vara sjukt elaka mot varandra och hur gärna jag än vill finns på "rätt" plats vid "rätt" tillfälle så kan man inte räcka till överrallt! Gah vad ont det gör i mig just nu! Måste dock försöka släppa dessa tankar över helgen. Men det är väl det som är problemet då man jobbar med människor och inte med maskiner...man lägger liksom inte arbetet bakom sig bara för att man går hem för dagen..det finns med dygnet runt och ibland gnager det mer än andra gånger! :/ Men, men nya friska, starka tag på måndag!

Jag fick som tidigare nämnt en ny dator i morsdags present av min käre sambo.. Men jag kan lova er att jag kan räkna på mina två händer alla de gånger jag fått använt den.. Menhör och häpna..Ikväll är en av de gångerna varpå jag nu passar på att göra ett regelrätt blogginlägg! :)

Med så mycket tid framför datorn blir det svårt att välja vad jag ska skriva om..;) Jag tror det får bli en sammanfattning av sommaren.. Mycket bilder, lite text! Eftersom jag älskar bilder och anser att en bild kan säga mer än tusen ord!

hmm...sitter precis och kollar igenom alla bilder i min iphone..inser att jag redan lagt in de bilder jag vill ha med genom mms inlägg.. så vad ska jag nu göra? Allt jag vill minnas finns ju redan med tydligen! :)

Men vad jag dock vet att jag vill är att spola tillbaka tiden lite så sommaren fick bli lite längre! Älskar hösten..det är inte det, men jag känner mig lite frusen och vill ha lite värme! Vi har tittat på resor, men efter mycket velande fram och tillbaka så fick det bli ett nytt badrum istället. Hantverkare är beställd och i slutet på oktober/början av november kommer de hit och börjar med renoveringen av vårat badrum! Ska bli härligt när det är klart!!!

 

Smultron på strå...det är sommar!!

 

 

...även efter dagar som den 11 september 2001. 10 år har gått men jag minns ändå vad jag gjorde de morgontimmarna som säkert många andra gör ocså från denna dag!

Det året, 2001, befann jag mig i självaste USA och jobbade som Aupair hos en underbar familj i Chicago. Den 11 september var som vilken vanlig tisdagmorgon som helst... Mamman tog med sig den yngsta sonen till daycare-centret vid hennes jobb, som hon gjorde varje tisdag, och den äldsta sonen tog bussen till skolan och jag åkte också till skolan för min fotokurs.

Det var  under den timmen där som det ofattbara hände.. men det visste jag såklart inte om då utan hörde det på radion i bilen på vägen hem. Väl hemma träffar jag städerskan och berättar om det jag hört och vi slår på tv och står med hakorna nere på golvet och bara tittar.. Mamman och pappan hör av sig och meddelar att de är på väg hem. Pappans arbetsplats som är belägen mitt i smeten i Chicago downtown blev evakuerad utifall något skulle hända även där. Mycket mer än så minns jag inte riktigt..allt stannade typ upp.. Det blev mycket snack om att skicka hem hos EF-aupairer och vi fick möjligthet att avbryta vår tid i Usa utan att bryta något avtal, men jag valde dock ändå att stanna kvar. Hotbilden mot den lilla staden Wilmette som jag bodde i var inte så stor och jag kände mig trygg trots det som hade hänt.. Livet gick vidare..men amerikanerna som i mina ögon redan var väldigt patriotiska blev om möjjligt ännu mer patriotiska, vilket dock är fullt förståeligt!